År 2003

Här är ånyo en liten återblick över ett gånget verksamhetsår, främst riktat till de veteraner som av olika skäl ej har kunnat deltaga vid våra sammankomster.

Årsmötet den 11 februari genomfördes på sedvanligt sätt och hölls som brukligt i Terrassens hörsal vilken fylldes helt. För sextonde gången höll veteranen Lars Borg i ordförandeklubban. En utökning av styrelsen till 10 ledamöter godkändes. En ledamot, Sören Ewaldsson, avgick efter två år medan två nya ledamöter, Urban Hellstrand och Kenneth Nilsson, invaldes. Avsikten med utökningen av styrelsen var att göra en viss föryngring utan att rubba på ett fungerande team.

Efter årsmötet kåserade Lars-Olof Linders över ämnet Koncernsamverkan i några ”snurriga projekt”. De syftar i första hand på den stora helikopteraffären där Saab nu utvecklar ett taktiskt system med en central dator som bygger på samma idéer som för JAS-systemet. De nordiska länderna hade olika krav som kunde överbryggas, dock ej Danmarks krav, varvid Danmark hamnade utanför samarbetsprojektet. Saabs del i projektet omfattar förutom nämnda systemutveckling även tillverkning av framkroppar till helikoptrarna. 

Efter Lars-Olofs kåseri informerade Per Pellebergs om olika aktiviteter här i staden och i landet som skall äga rum under året med anledning av 100-årsjubiléet av den första flygningen med motordrivet flygplan. Jag tror att våra flygintresserade veteraner har märkt något av jubileumsaktiviteterna. Exempelvis  35-an på Saabs parkeringsplats utmed Åtvidabergsvägen och förnyelsen av flygplanen utmed E4 an.

Vårens andra föredrag hölls av Lars-Erik Borg, som var den första Stabschefen på Helikopterbataljonen då den flyttade till Malmen. Tidigare hade han tjänstgjort som helikopterpilot inom Grönlandsflyg. Förutom spännande helikopterflygningar vid olika typer av uppdrag över mäktig natur på Grönland fick vi insyn i människornas liv och leverne där. Bildbevis på den vilda och säregna naturen visades även.

Vår studieresa våren 2003 gick till Västmanland och målet var Robotmuseet i Arboga. På vägen dit besökte vi Bil- och Teknikhistoriska Samlingarna i Köping. En fin samling veteranbilar fanns där, de flesta från 1920 – talet. En imponerande samling av teknikhistoria kunde i övrigt beskådas. Bland annat fanns där en 15 ton tung diselmotor med ett svänghjul på 7 ton.

Besöket på Robotmuseet sedan blev ett kärt besök för många eftersom de kunde återse ett antal robotar som de på ett eller annat sätt har arbetat med tidigare. De första robotarna 301 och 302, tillverkade av trä på CVM, samt robot 310 som veteranen Artur Bråsjö var ansvarig för vid framtagningen på Saab, fanns på plats. Bland de övriga robotobjekten kunde vi även beskåda monstret som oroade Londonborna under andra världskriget, V1- an. Detta var ett mycket givande studiebesök som Veteranklubben kan lägga till handlingarna.

Höstens första föredrag hölls av generalmajoren och tidigare chefen för flygmateriel på FMV, Gunnar Lindkvist, som kåserade om system 37 sett ur köparens synpunkt. En talrik skara ”37-veteraner” deltog vid mötet som denna gång var förlagt till Terrassen. Gunnar konstaterade inledningsvis att ”det är mycket vågat att kåsera på detta tema inför åhörare som kan mycket mera i ämnet”. I ord och bild illustrerade sedan Gunnar utvecklingskostnaden och pris för några Saab-flygplan. Han redogjorde även för problematiken – utveckling inom landet kontra utländska köp – och menade att  utländskt köp av flygplan kan vara billigare men blir dyrare att operera med då flygplanen inte är anpassade för svenskt behov. Slutsatsen blir ändå att kostnadsskillnaden blir obetydlig. Att kåseriet var uppskattat framgick av de efterföljande applåderna.

Vid höstens andra föredrag kåserade Pontus Kallén under rubriken ”Vad händer i Tannefors” som handlade om Saabs nya organisation med särskild tonvikt på Saab Aerostructures vars chef han är. Här framgick att inom Aerostructures arbetar man med både militära och civila projekt och har 1500 anställda varav 400 på kontor. Tillverkningen omfattar bland annat enheter till A320, A340 och A380 (vingbalk 31 meter lång). Senare kommer även framkroppen till helikopter NH 90 att tillverkas. Andra möjliga projekt omnämndes även.

På initiativ från Kenneth Nilsson hölls en diskussion i Flygets Hus den 20 mars om vilken influens utländska och speciellt tyska experter haft på svensk flygindustri under tiden före, under och åren omedelbart efter andra världskriget. Ett antal nu levande äldre svenska flygteknikspecialister hade listats som intressanta och tillskrevs i frågan om deltagande i en diskussion. Följande fem personer kom att deltaga: Fritz Hjelte, Lennart Magnusson, Rolf E Sundqvist, Artur Bråsjö och Per Olov Norman. Framkomna uppgifter från ”specialisterna” i ovannämnda fråga är samlade i minnesanteckningar. Dessa avses ingå i del 15 av Saab Minnen.  

Intresset för vår verksamhet i Flygets Hus är stabilt. En ökning av antalet besökare där och i vårt arkiv kan förmärkas. Flera besök av grupper och enskilda har ägt rum under året. Bland enskilda besökare kan nämnas en fransk flygboksförfattare, som Tage Wennström tog hand om och visade vårt arkiv. Denne har för avsikt att skriva en bok om Saabs flygplan. Fotomaterialet i vårt arkiv har också utnyttjats vid framtagningen av boken ”Triple Crown BT-9, The ASJA/Saab Sk 14” genom att Karl-Axel Törnqvist och Curt Murhed valt ut, scannat och levererat bilder till författaren. Boken finns i Flygets Hus.

Ett annat besök värt att nämnas är projektledaren för skapandet av ”IT-seum”, nationellt centrum för informationstekniken i samhället, som skall inrättas i Mjärdevi. Ett stort intresse visades för vårt fotomaterial från Datasaab, vilket kanske kan komma att bli användbart i detta sammanhang. 

Sedan får vi inte glömma att den nya chefen för Saab Aerosystems, Lennart Sindahl, var på besök i Flygets Hus den 30 oktober för att få en information om vår verksamhet.

Arbetsgruppen som består nästan konstant av omkring 20 veteraner arbetar flitigt på torsdagarna med historiskt material som vi får in då och då. Senast erhölls en samling litteratur och diverse pärmar av Olof Holmes änka Karin, som vi är mycket tacksamma för. I samlingen fanns både matematisk och aerodynamisk litteratur som vi ansåg vara så värdefull att vi inrättade ett litet bibliotek i styrelserummet på ASJ. Pärmarna innehöll mycket välskrivna kompendier som har utgjort underlag vid de högre tekniska kurser där Olof Holme var en av lärarna.

Detta initiativ som Karin Holme tog för att bli av med sådant som bara står och tar plats i en bokhylla är ett utmärkt exempel hur andra veteraner kan göra. Det kanske finns mera historiskt material som ligger i någon vrå, som vi kan ta hand om och bedöma det historiska värdet av, innan det förpassas till en container. Exempelvis efterlyses gamla årgångar av Vingtomten och Vips. Vi samarbetar med Linköpings Stadsbibliotek och vet att vissa nummer av nämnda personaltidningar saknas efter branden. Hör av er, vi hämtar.

Veteranklubben har också tagit hand om en del värdefull teknisk litteratur från Saabs bibliotek med anledning av dess ”nedmontering”. Litteraturen förvaras i vårt nyinrättade bibliotek på ASJ.

Som slutkläm på året genomfördes en traditionell Trivselkväll på Terrassen där ett 90-tal veteraner deltog under gemytlig samvaro.

Planerade aktiviteter under 2004
Endast vårens föreningsmöten är bestämda vad gäller innehåll. Exakt datum framgår av kallelser. Av bland annat utrymmesskäl har vi valt att fortsättningsvis använda Terrassens Hörsal vid våra föredragskvällar.

Vår arkivlokal i Flygets Hus är öppen mellan kl. 08.30 och 11.30 på torsdagar på våren från den 8 januari till och med den 22 april och på hösten från den 9 september till och med 16 december. Kom och hälsa på samt hämta dina Saab-Minnen om du saknar några.

Slutligen framför jag ett tack till alla veteraner som stöder oss genom deltagande i våra arrangemang.

Linköping         2003-12-31

Arne Fagerstedt
Arne Fagerstedt

Ps. Möjlighet finns nu att vi kan nå våra medlemmar via internet, på sikt bland annat med kallelser, förutsatt att vi känner till adressen. Det är därför av intresse att få reda på Din e-postadress när Du har Internet. Detta sker enklast genom att skicka e-post.